”Och sedan en dag tog leken slut” – Eduard Louis två första verk på Lillan i höst
Senhöstens premiär på Lillan är en drabbande berättelse om uppväxt och identitet, fördomar och frigörelse i form av föreställningen Våldets historia.
Efter en säsong på vift med bejublade regiarbeten i Oslo, Vasa, Åbo och Stockholm återvänder Lilla Teaterns konstnärliga ledare Jakob Höglund i höst till Georgsgatan med en riktig tungviktare – eller egentligen två.
Det handlar om den unga franska succéförfattaren Édouard Louis (f. 1992) två första romaner Att göra sig kvitt Eddy Bellegueule (2014) respektive Våldets historia (2016) som Höglund nu sätter upp som en ”double bill” – en helkväll i två akter. Böckerna är var för sig moderna kultklassiker som både chockar och berör med sina råa, direkta och intima beskrivningar av att som homosexuell växa upp på en liten ort, och hur oskyddad man kan vara inför samhällets fördomar.
”Det är två otroligt personliga berättelser som blir universella, med samma huvudperson som ger mig möjlighet att experimentera konstnärligt och göra två olika formspråk i en och samma föreställning”, säger Höglund. ”Jag blir direkt personligt berörd av huvudrollens ångest att växa upp i en småstad och hans kamp att finna sig själv. Slutligen måste han fly för att bli fri.”
Dramaturgen Rasmus Arikka har skrivit om de två romanerna till en sammanhållen pjäs i två akter, där den första återger Eddies barndom och uppväxt i den lilla byn Hallencourt och den andra hans möte med vuxenlivet och den brutala våldtäkten och mordförsöket i Paris som gjorde Våldets historia till en lika svårsmält som fascinerande internationell succé. Träffande nog publicerade Arikka 2023 sin debut Homoromaani som tacklar liknande känslor och upplevelser av skam, kättja och flykt som Louis.
”Redan som ung tänkte jag att det måste finnas mer till livet. Att det måste finnas en plats där jag kan vara mig och förverkliga det jag vill”, säger Arikka i en intervju för Yle.
Som vanligt har Höglund samlat en lika talangfull som dedikerad arbetsgrupp både på och bakom scenen. För kostym och scenografi svarar Höglunds långvariga vän och kollega Sven Haraldsson som också var den som introducerade honom till Louis böcker. För den nyskrivna musiken i pjäsen står Elias Riipinen, Sibelius-Akademins progressiva stjärnviolinist och kompositör under sitt alias Elia Lombardini.
På scenen ser vi förutom Patrik Kumpulainen, Pia Runnakko och Joachim Wigelius också de unga stjärnskotten Salomon Z. Patrick, Andreas Kvisgaard och Maria Lura Skrudland, som utför sin praktik från Konstuniversitetets teaterlinje i Helsingfors.
Ville Seivo instuderar ”stage fighting” dvs. hur man får våld och slagsmål att framstå explosivt på scen men tryggt för skådespelarna. Höglund poängterar också trygghetsaspekten när det kommer till pjäsens mer mentalt skärrande innehåll.
”Det är inget att dölja – det är en tuff pjäs med inslag av våld, förnedring och sex – ofta blandade samman. Som regissör måste jag finna ett sätt att göra det uthärdligt men samtidigt så drabbande för publiken att de inte kan blunda och titta bort.”
Det är inte ovanligt att teatrar efter metoo-vågen arbetar med en så kallad intimitetskoreograf som jobbar med scener som innehåller fysisk närhet och sätter gemensamma gränser för vad skådespelarna är bekväma med. Johanna Elovaara har jobbat med Höglund i flera produktioner innan
”Och när det gäller hur man porträtterar svåra saker på scen är det något jag vill skapa fram tillsammans med skådespelarna. De bästa idéerna kan födas ur spontana infall när man testar sig fram, och humor kan avväpna många pinsamma situationer.”
Premiär den 13 november 2025.
Text: Janne Strang