KATRINA – SÅNGEN OM EN KVINNA, INTERVJU MED DET KONSTNÄRLIGA TEAMET
När musikalen Katrina sätts upp på Lilla Teatern i januari 2024 är det, som så ofta med teater, resultatet av en flera år lång process, från första idé och inspiration via arbetsprocessen till den efterlängtade premiären. Och betydelsen av lyckliga sammanträffanden på vägen skall aldrig underskattas.
I det avseendet är Katrina, trots sitt ovanliga format som både monolog och musikal, ett typiskt exempel för hur regissören och Lilla Teaterns konstnärliga ledare Jakob Höglund arbetar fram pjäser.
”Katrina är en idé jag haft en längre tid, ända sedan jag för nästan tio år sedan satte upp Stormskärs Maja både på finska och svenska. Det var en berättelse jag inte riktigt förstod före jag regisserade den, och jag var tagen av hur starkt publiken reagerade på berättelsen. Då jag kom till Lillan som chef 2019 bar jag med mig idén att göra Maja som monolog på den intima scenen vi har. I samma tider kom en ny utgåva av Sally Salminens roman Katrina med Ulla Donners fina omslag, och jag läste och insåg plötsligt att här har vi just den monolog jag gått och tänkt på.”
Salminens roman som först utkom 1936 är en av de mest framgångsrika finlandssvenska böckerna någonsin. Katrina blev en internationell succé och huvudpersonen själva sinnebilden för den starka, rådiga och envisa moderna kvinnan som går genom väggar för sin familj, offrar sin kropp och med ren viljekraft kliver över varje hinder som ödet ställer i hennes väg. Hon står själv i centrum för sin egen otroliga, inspirerande historia.
”I Katrina kommer också brännande tidlösa samhällsfrågor som feminism och klasskamp fram på ett intressant sätt, och jag visste genast vem jag ville ha som dramatiker”, säger Höglund.
”HUR GÖR MAN DETTA?”
Det var via ett tidigare teaterprojekt Höglund först hade träffat Kaisa Lundán, och tillfrågade henne nu att dramatisera Katrina.
”När jag började med dramatiseringen var jag hemma hos min syster i Stockholm, och hennes halvåriga flicka slet och bet i boken. Nu, några år senare, är boken full av noteringar och några sidor har fallit ur. Pärmen är bucklig av kaffe och vatten, och några bitmärken från de första babytänderna sitter fortfarande kvar”, berättar Lundán som berördes av den ärliga skildringen av Katrina.
”Första gången jag läste romanen blev jag både inspirerad och förskräckt. Livet Katrina levde och Sally Salminens detaljerade, nästan symfoniska berättarstil kändes först som ett enormt arbete som jag var allt för ung för att ta mig an. Vad vet jag om moderskap, fattigdom eller livet ute i skärgården? Katrina var 23 år gammal då hon seglade över till Åland, Sally Salminen var trettio då hennes bok publicerades och jag själv är något där emellan.”
Liknande tankar av otillräcklighet drabbade också pjäsens komponist Aili Järvelä när hon först blev tillfrågad att skriva musiken till Katrina. Trots en etablerad karriär som musiker, solist och låtskrivare hade hon aldrig ställts inför ett liknande uppdrag.
”Jag hade ingen aning om hur man komponerar en helkvällsmusikal, men allt börjar med att pröva sig fram. De första låtidéerna föddes under fruktbara lyriksessioner med Kaisa och småningom började helheten framträda och musikalens dramatiska båge ta form”, säger Järvelä, som under en lång tid levde med arbetet dygnet runt. Bokstavligen.
”Melodin till refrängen i låten Kära Johan kom faktiskt till mig i en dröm, och den har jag använt som sådan. Resten av materialet är ändå skrivet i helt vaket tillstånd”, skrattar hon.
Om det fanns någon osäkerhet kvar försvann den senast när Järvelä presenterade några nykomponerade stycken för pjäsens arbetsgrupp i december 2022. Reaktionerna övertygade henne om att hon var på rätt väg.
”En lyckad musikal är större än summan av sina delar, och alla element skall stå i balans med varandra. Efter att ha arbetat med Jakob tidigare vet jag att han har koll på harmonin i helheten.”
I huvudrollen som Katrina ser vi skådespelaren och sångerskan Emma Klingenberg. På scenen har hon sällskap av tre skådespelande musiker – förutom Aili Järvelä även Ulriikka Heikinheimo och Senni Valtonen.
”En utmaning med den här produktionen var just att se till att låtarna fungerar med bara fyra personer och mycket måttlig instrumentering. Jag har lämnat rum för att utöka arrangemangen och göra låtarna riktigt stora, om man så vill. Det skulle vara underbart om Katrinas musik fick eget liv och låtarna hittade fram till musikälskare också”, säger Järvelä.
BRISTFÄLLIG HJÄLTINNA
Det var när hon läste boken för andra gången som Kaisa Lundán kände hur romanen öppnade sig på ett personligt sätt. Det överväldigande första intrycket av hjältinnan förbyttes i Katrina som en människa i hennes egen tillvaro.
”Jag kände igen Katrinas envishet som liknar min mammas, jag kände igen byborna från landsbygden i min barndom och jag kände igen en sorg som jag själv levt igenom som barn. Jag berördes av den ärliga skildringen, hur ömt Salminen behandlar Katrina, trots att hon flera gånger själv gör fel: Katrina är mänsklig och det fick mig att känna igen de katrinor som jag har i mitt liv.”
”Salminens detaljrikedom var också till stor hjälp”, säger Lundán. ”Hon gör sig verkligen besvär att beskriva omständigheterna som omger en fattig kvinna, hur beroende man kan vara av en god skörd eller en egen ko. Romanen skildrar ett helt liv, och när man når slutet känns det som man levt igenom det med henne. Det är också känslan jag ville få fram i min dramatisering.”
Katrina – sången om en kvinna är ett samarbete mellan Lilla Teatern, Wasa Teater och Åbo svenska teater, samtliga institutioner som Jakob Höglund känner varmt för.
”Det blir fint att få sätta upp den här lite bortglömda finlandssvenska pärlan på tre ledande finlandssvenska scener. Det finns ju kopplingar till de olika regionerna både i arbetsgruppen och i själva berättelsen, och jag är stolt över att få introducera Svenskfinland till den här otroligt talangfulla ensemblen av inhemska toppartister.”
JANNE STRANG