Från ilska till strategi. Intervju med Malin Gustavsson
När Malin Gustavsson gick sin första kurs i genusvetenskap på Åbo Akademi föll bitarna på plats – alla de små och stora könsorättvisorna och maktens obalans i samhället bildade plötsligt ett begripligt mönster.
ATT ÖPPNA UPP och förklara maktmönster för allmänheten blev först hennes passion, och senare hennes jobb. I dag är Malin Gustavssons konsultföretag Ekvalita ledande inom jämställdhet och likabehandling på arbetsplatser i Finland. I höst håller hon tre publikträffar för Lilla Teaterns besökare i anslutning till pjäsen Män kan inte våldtas.
ATT ANALYSERA DET sexuella våldets anatomi – hur det ser ut, vem som drabbas och varför – öppnar perspektiv på samhället som många fortfarande gärna blundar för.
”Det finns en systematik i det sexuellt betingade våldet som är bundet till kön, inte person. Därför är det intill omöjligt att skydda sig från det genom egna val”, säger Gustavsson. ”Förlegade uppfattningar om kön, kropp, integritet och makt är nyckeln att förstå varför till exempel våldtäkter oftast sker mellan människor som känner varandra. För kvinnor är hemmet den farligaste platsen i världen.”
”Ingen föds till våldtäktsman. Vägen dit är är fylld av könsstereotyper”, förklarar Gustavsson. ”Det börjar ofta i skolåldern med smått tafsande på tjejerna, sexualiserande kommentarer och objektifierande av kvinnokroppen, vilket normaliserar och legitimerar ojämställdheten.”
”En ’uppskattande hand på rumpan’ ger aldrig samma signal till en kvinna som motsvarande gest kan ge en man. Det är en skillnad som många varken vill eller kan förstå. För att att förstå ojämställdhet, måste en inse att maktbalansen mellan könen är skev från början. Det här visualiserade Märta Tikkanen i sin bok, då hon lät parterna byta plats i övergreppet.”
DÅ GENUSAKTIVISMEN på och utanför universitetet, som tog sig uttryck i kristelefoner för tjejer, kampanjer och kurser i feministiskt självförsvar övergick från hobby till arbete var det från frustration och ibland ilska, som med åren utvecklats till strategisk professionalitet. Alla arbetsplatser med fler än trettio anställda måste numera ha en jämställdhets- och jämlikhetsplan, och Gustavsson stöder arbetsplatserna att förverkliga dem och fördjupa förståelsen för jämställdhet och mångfald i vardagen.
”Det finns såklart ett motstånd men det sker hela tiden stora framsteg som gör att man orkar och slipper betvivla att det arbete vi gör är viktigt. Bollen är i rullning, men ibland måste man ge den en push. Ibland blir folk arga, men det behövs. Och ibland behöver vi också sådana som Trump för att påminna oss om vikten med jämställdhet och jämlikhet. Det är en långsiktig process att bryta våldets kontinuum.”
ANGÅENDE PJÄSENS TITEL DÅ – kan män våldtas? ”Ja, såklart”, svarar Gustavsson. ”Mäns eller pojkars situation ser bara annorlunda ut. Det sexualiserade våldet berör män, speciellt de som inte följer normerna för maskulinitet. Vi borde också ta en titt på de ’byar’ som uppfostrar våra pojkar, till exempel kulturen inom idrottsföreningar och andra könssegregerade fritidsverksamheter.”
”Killar saknar ofta verktyg och begrepp för att konstruktivt diskutera sex, identitet och relationer med sina vänner. Här kan också invandrande personer och kulturer utgöra en resurs och förebild för en bredare manlighetsnorm och hur vänskap mellan män kan manifesteras. Är det helt otänkbart att pojkar skulle gå hand i hand som vänner i Finland i framtiden?”
Text: Janne Strang
Malin Gustavsson leder publikdiskussioner på temat sexuellt våld i anslutning till pjäsen ’Män kan inte våldtas’ den 17.9, 15.10 och 17.11. Föreläsningarna där också publiken är välkommen att aktivt delta, är en del av Lilla Teaterns serie publikprogram Replik!