FIGAROS BRÖLLOP MED JAKOB HÖGLUND

Det finns en lång tradition av fina farser på Lilla Teatern, och Jakob Höglunds aktuella uppsättning av Figaros bröllop sluter en cirkel, både för honom och teatern. Figaros bröllop är en av få komediklassiker som aldrig tidigare satts upp på Lillan, och samtidigt Höglunds första farsregi som konstnärlig ledare.

När Pierre Caron de Beaumarchais nyskrivna pjäs Figaros bröllop fick sin urpremiär våren 1784 i Paris var uppståndelsen så stor att tre personer lär ha omkommit, medan de som överlevde startade franska revolutionen. Samhället har visserligen förändrats under senaste par hundra år men människan är sig fortfarande lik. Så vad fick regissören Jakob Höglund att damma av manuskriptet och sätta upp den hösten 2023?

”Det finns som alltid flera orsaker, men det har funnits en klar efterfrågan på en fars sedan jag kom till Lillan och det här blir min första. Jag har alltid tyckt det är roligt att göra klassiker i ny tappning och när jag gick igenom vilka som spelats på Lilla Teatern genom tiderna, märkte jag att denna aldrig satts upp tidigare.”

DEN TIDLÖSA MÄNNISKAN

En pjäs blir inte en klassiker av misstag, de har alla något särskilt. Den bearbetning som Höglund och arbetsgruppen utgått ifrån beskriver han han som ”en komplicerad kärlekskomedi, där mossiga sidospår rensats bort”.

”Jag råkade se den just den här bearbetningen i Stockholm för ungefär tio år sedan och har tänkt på den ofta efter det, inte minst för den inverkan den hade i sin tid. Det ligger något starkt i tanken att en teaterpjäs betytt så mycket för samhällsutvecklingen. Beaumarchais skrev för sin samtid, han utmanade systemet och åkte i fängelse, och den ledde till tumult och historiska omvälvningar.

Vår version är nog inte lika politiskt laddad längre, men jag tycker de allmänna frågorna om klass, identitet och samhällsordning utgör en ram som vi fortfarande kan förstå. Nu handlar det mer om de mänskliga relationerna i pjäsen, och de har överlevt och är lika aktuella som någonsin.”

INGEN ÄR OSKYLDIG

Den som känner sin teaterhistoria minns att Figaro i Beaumarchais tidigare pjäs Barberaren från Sevilla var den unge mannen som hjälpte greve Almaviva att förföra och gifta sig med den vackra Rosine. Tio år senare är det Figaros och hans fästmö Susannas tur att gifta sig. Bägge jobbar nu för greven som också fått öga för Susanna, och gör allt i sin makt för att få henne. Och han är inte den enda i sällskapet med kättja i blicken.

”Ingen i vårt dramat är riktigt oskyldig. Greven är förstås värst, men samtliga karaktärer är korrumperade av lust och egenintresse. Det är intressant att se hur väl de dragen resonerar fortfarande”, säger Höglund. ”Med det sagt är vi inte här för att dela ut pekpinnar i etik eller sexualmoral, på scenen är vi nog denna gång främst ute efter att ha kul hela kvällen, tillsammans med publiken. Vi kör i full fart och ökar takten, drivna av musiken och alldeles fantastiska skådespelarinsatser!”

SPÄNNANDE KONTRASTER

En av föreställningens konstnärliga tema är kontraster – Figaros brällop är en klassisk pjäs som spelas i modern tid, det är unga älskande mot själviska gamyler, och 1700-talets kostymer i en modern, abstrakt scenografi. Kompositören och ljuddesignern Tony Sikström har skapat en originell musikalisk helhet där nutida popmusik möter element från den klassiska eran.

”För många är det första man tänker på med Figaros bröllop naturligtvis W. A. Mozart, som komponerade en opera buffa baserat på den färska pjäsen. Och eftersom han gjorde det så bra tyckte jag inte att det var rimligt att försöka tävla med honom. I stället har jag skapat en sorts hybrid av nytt och gammalt, där till exempel stråkkvartett möter elektronisk pop.”

Enligt Sikström låter pjäsen som den ser ut – kontrasterna mellan det gamla och det nya skapar en spänning som engagerar. ”Tanken har varit att även yngre tittare ska kunna njuta av den historiska pjäsen, och samtidigt finns där musikaliska element som vänner av klassisk musik kan njuta av.”

FART OCH FLÄNG

Figaros bröllop är Sikströms och Höglunds andra gemensamma verk och samarbetet har återigen varit både smidigt och ömsesidigt. ”Det är en glädje att arbeta med en regissör som verkligen älskar musik”, säger Sikström. Höglund är känd för att använda sina skådespelare för att skapa ljud och stämningar på scen, och Höglunds särskilda touch syns även i scenografin.

”Ursprungligen tänkte jag inte göra föreställningen så fysisk, men tillsammans med scenografen Sven Haraldsson skapade vi en scenografi av mjuka skumgummiblock där skådespelarna kan ramla runt och slå kullerbyttor utan att skada sig. Men ärligt talat, när har jag inte använt någon form av block som scenografi”, skrattar Höglund.

För den mer fysiska delen av föreställningen har Höglund anlitat stuntkoordinatorn Ville Seivo, som är expert på slapstick och scenslagsmål. Det utlovas alltså fart och fläng för hela slanten!

I huvudrollen som Figaro ser vi Joachim Wegelius, som spelar mot Ursula Salos Susanna, medan greven och grevinnan görs av Joonas Heikkinen respektive Pia Runnakko. Minni Gråhn gör brudnäbben Blanquita, och i den läckra rollen som Cherubin lyser Alexander Wendelin.